Så läser du besiktningsprotokollet rätt
Du håller ett besiktningsprotokoll i handen. Det ser ut som en massa text med ord du inte riktigt förstår. Men egentligen är de ett av de viktigaste dokumenten när du köper eller säljer en fastighet. Så läser du besiktningsprotokollet på rätt sätt och får faktisk nytta av det.
Ett besiktningsprotokoll är en rapport om husets skick. En besiktningsman går genom byggnaden och skriver ner vad han eller hon ser. Det kan vara fuktfläckar, sprucket tegel eller rostiga rör. Protokollet är som en ögonblicksbild. Det visar läget just den dagen besiktningen gjordes. Det är inte en garanti för att allt är perfekt. Men det ger dig faktisk information att fatta ett beslut på.
Många köpare och säljare läser bara snabbt igenom protokollet. De missar viktiga detaljer. Andra blir helt skrämda av ord de inte förstår (jag var själv rädd första gången). Det här är meningen att ändra på.
Var hittar du protokollet och vad betyder orden?
Innan du kan läsa protokollet behöver du få tag på det. Om du är köpare kan du be säljaren eller mäklaren om alla tidigare besiktningsprotokoll. De är ofta sparade från tidigare försäljningar. Är du säljare behöver du oftast beställa en ny besiktning själv eller redan ha gamla protokoll från tidigare år.
När du öppnar protokollet möter du massa nya ord. Ett vanligt ord är "fuktindikation". Det betyder bara att det finns märken eller tecken på fukt. Det kan vara en mörkare fläck på en vägg eller lukt av fukt i källaren.
"Konstruktiva problem" hörs hemskt ut, men det betyder bara problem med själva byggnaden. Exempelvis spruckna balkar eller dåligt tätade takfogar. "Anmärkningar" är saker som besiktningsmannen noterat men som inte nödvändigtvis är farliga bara något man bör veta om.
Läs igenom ordlistan i protokollet. De flesta har en. Där förklaras alla ord du behöver veta.
Så tolkar du anmärkningarna rätt
Det finns stora skillnader på fel. Några är helt harmlösa. Andra kan kosta mycket att fixa.
Kosmetiska problem är saker som ser dåliga ut men fungerar fint. Exempel: Dålig färg på ett rum. En trasig spegel i badrummet. En fläck på taket. De här sakerna är billiga att fixa själv. Du kan måla rummet. Du köper en ny spegel. Du är inte oroad.
Konstruktiva problem är mycket allvarligare. Exempel: Fukt i väggen. Rostiga rör. Dåliga bjälkar i källaren. Det här kan bli dyrt. Det kräver ofta en expert för att fixa. En fuktig vägg kan kosta många tusen kronor att åtgärda. Rostiga rör kan behöva bytas helt.
Läs protokollet avsnitt för avsnitt. Se vilka anmärkningar som är stora och vilka som är små. En regel: Om något verkar vara säkerhetsproblem - fukt, elfel, spruckna balkar - då är det allvarligt. Be om ett separat expertutlåtande. Du kan också förhandla priset baserat på vad protokollet visar.
Många köpare ber en snickare eller byggnadsexpert att kolla de värsta problemen innan de beslutar sig. Det kostar pengar nu. Men det sparar ofta mycket senare (tro mig).
Tänk på att ett besiktningsprotokoll är en bedömning från en person på en dag. Det kan alltid finnas mer som inte upptäcktes. Men det ger dig en grundlig bild av vad du köper.
Du kan också fråga säljaren eller mäklaren om något är oklart. Varför noterades den fukten? Vad gjordes åt det? Är det värre eller bättre nu? En ärlig säljare kan förklara mycket.
Om du läser något som verkar helt fel eller om två protokoll från olika år säger helt motsatta saker kan du överklaga resultatet. Kontakta besiktningsföretaget och berätta varför du tycker de har gjort ett misstake. De kan då göra en ny besiktning.
Du är inte ensam med dessa frågor. Många köpare är osäkra på vad de läser. Det är helt normalt. Ta din tid. Läs noggrant. Ställ frågor. Ett besiktningsprotokoll är ett verktyg för att fatta rätt beslut, inte något som ska skrämma dig.
